Ersättningar är den nya CSR-frågan

Det finns en fråga som skapar stora varumärkesskador varje år för svenska företag: ersättningar till ledande befattningshavare. I en artikel i affärstidningen CSR i Praktiken frågar sig Tommy Borglund hur det kan komma sig att bonusar orsakar så mycket rabalder och vad företag kan göra för att hantera detta.

”Som så ofta är svaret transparens. Företag behöver visa att ersättningssystemen både är effektiva och legitima. Att de skapar ökat värde för ägare och samhälle samtidigt som de är beslutade om på rätt sätt, att de verkligen belönar de som ska belönas och att de kommer många i organisationen till godo. Den som kan visa detta i sin kommunikation kan göra ersättningarna till förtroendemässiga konkurrensmedel. Något alla kan vara stolta över. Ungefär som att det går bra i livet för de som jobbar hos oss.”

Klicka här för att läsa artikeln i sin helhet.

/Miriam

Issues Management – Seminarium på Försvarshögskolan

God krishantering (Issues Management) handlar framförallt om att ha en beredskap och en lyhördhet för vad som kan inträffa. Ett utmärkt sätt är att själv spela djävulens advokat, bygga scenarier till exempel i form av Q & A för de olika verksamheter och projekt man driver. Då kommer ofta problem upp till ytan som man kan ha förbisett.

Nu vet alla att det är lättare sagt än gjort. Till det mänskliga beteendet hör ju både oförutsägbarhet och tunnelseende. ”Nu har vi fattat beslut om det här och då fortsätter vi på den inslagna vägen” (även om den bär rakt in i den berömda väggen). Samtidigt ska man väl säga att vårt mänskliga beteende som ibland leder oss in på fel spår också många gånger är det som driver utvecklingen framåt. Om man satte en djävulens advokat bakom varje entreprenörs vagn skulle det förmodligen inte skapas så många innovationer och nya framgångsrika företag.

Värre är det när gamla traditioner och elfenbenstornsmentalitet sätter sig i väggarna på redan etablerade verksamheter och fartblindheten inträder. ”Så här har vi alltid gjort och det har ju gått bra”. Obehagliga beslut är en nödvändig del av utvecklingen, företagsnedläggningar, skära i pensionssystem osv. Det man allt för ofta glömmer att göra är att lyssna till mottagarna, INNAN man skickar iväg sina budskapspilar. Tänk efter och förbered innan – som det så vackert heter. Men vad gör man då när olyckan ändå är framme?

Det här och mycket annat kommer vi att diskutera på Discreet Issues Managements (DIM) seminarium den 15 februari på Försvarshögskolan i Stockholm. DIM är ett nätverk av specialister på krishantering. Vi delar med oss av nätverkets stora erfarenhet av kriser och kompetenserna inom kommunikation, säkerhetsfrågor, forensic, juridik, samverkan mellan försvar och samhälle för nationell och internationell krishantering.

Är du intresserad, anmäl dig på: seminarium15feb2012@fhs.se

Program hittar du här:
Seminarium om krishantering och DIM, Discreet Issues Management

Sociala intranät med Fastighetsbyrån

För ett par veckor sedan var vi på frukostseminarium hos Nansen, med temat ”Sociala intranät och responsive design i praktiken”. Två aktuella ämnen som många i branschen pratar om just nu. Hos oss är responsive design högt upp på agendan, och Andreas Carlsson från Nansen delade med sig av många bra insikter om det. Seminariet filmades och finns att se här.

Morgonen började med att vi fick en inblick i Fastighetsbyråns sociala intranät, med det fyndiga namnet Byrålådan. Katja Norström, informationschef, och Martin Persson, teknisk projektledare, delade med sig av hur de tagit fram intranätet och hur det i dag fungerar.

Katja hade en tydlig vision innan projektet sattes igång. Intranätet skulle likna ett skrivbord, med allt samlat på ett ställe och personligt anpassat för respektive medarbetare. Det skulle fungera som ett styrinstrument, driva försäljning, innehålla tydliga nyckeltal och vara en plattform för dialog.

Vikten av förstudie
Ska man göra om ett intranät som används av 1 400 medarbetare gäller det att göra en gedigen förstudie och lära känna sin målgrupp. På Fastighetsbyrån får alla nyanställda göra ett personlighetstest. 75 procent av medarbetarna är så kallade ”gula” personer – utåtriktade, positiva säljare som inte alltid är så bra på att ta till sig skriftlig information. Den kunskapen var en viktig del i hur det nya intranätet skulle läggas upp. När förstudien var klar hade de definierat ett antal tydliga syften med det nya intranätet. Bland annat förenkla vardagen med verktyg, snabba på processen att ta till sig information, vara en kulturbärare och höja kunskapen internt.

Det färdiga intranätet
När det väl var dags att sätta igång produktionen var det Nansen som fick uppdraget. Intranätet byggdes i Episerver och det tog fem månader att färdigställa. Här är ett urval av funktionerna i Byrålådan:

• På startsidan finns ett nyhetsflöde där de jobbar mycket med rörligt material för att alla ska ha lätt att ta till sig informationen.
• Nyckeltal visas för att engagera tävlingsmänniskor (något som dessutom startade en diskussion internt om vad som egentligen bör mätas).
• Topplistor bland säljare som bland annat visar kundnöjdhet.
• Individer kan se varandras profiler om man tillhör samma kontor.
• Medarbetare kan göra statusuppdateringar för att visa vad man jobbar med.
• Det finns quiz för att höja kunskapsnivån, och poängen visas på ens egen profil.
• Det finns listor på mest lästa och mest kommenterade.
• Allt går att kommentera (och artikelförfattaren får mail för varje kommentar).
• Det går att ”gilla” artiklar.
• Förstudien visade att vädret var viktigt, så det finns även på startsidan.
• Födelsedagar var en annan sak som efterfrågades.
• Bra sökfunktion för att hitta medarbetare, oavsett vilket kontor (en funktion vars användning drastiskt ökar efter kick-offs).

Resultatet lät inte vänta på sig. Förutom en rejäl ökning av besökare på intranätet vann Byrålådan även pris i Episerver Awards, i kategorin ”Bästa innovation”. Av det vi fick se på presentationen var det välförtjänt och det är alltid roligt att se andra göra bra saker!

Avgå, Bismarck!

I morse kunde vi höra Otto von Bismarck på radio. Det tillhör ju inte vanligheterna att man lyckas återställa ljudinspelningar från 1889. En vaxrulle som spelats in, tack vare uppfinnaren Edisons nyfikenhet, har gett oss möjligheten att höra Järnkanslerns röst nu 123 år senare. Stora ord från en stor man under en stor tid. Man kan ju undra vilka av dagens inspelningar, pod-filer, hårddiskar eller moln som kan återställas  för att avnjutas år 2132?

Vad hade då Järnkanslern för budskap till samtiden och eftervärlden? ”Man ska vara måttfull”, tyckte han. Sätt det i dagens kontext och det låter förvillande likt Nya moderaterna. Var det inte Anders Borg som tyckte att vi ska jobba mer och supa mindre? Och regeringen Reinfeldt som manar dagens Kontinentaleuropa att vara måttfulla med statens utgifter? Nu väntar vi bara på att Aftonbladets ledarsida ska kräva Bismarcks avgång. En sentida efterföljare till den klassiska ledarkommentaren (om den nu är sann) från Vimmerby tidning, på temat ”Vi hava nu redan tvenne gånger varnat Herr Bismarck…”

Det är dags att satsa mobilt

2012 blir året då vi konsumerar mer information via mobilen än på våra datorer.

Om påståendet är sanning eller överdrift återstår att se, men klart är i alla fall att användandet av mobilen ökar i rasande fart. 93 procent använder mobilen i hemmet, och 87 procent surfar på nätet när de är på resande fot. Hela 82 procent använder mobilen för att läsa nyheter och göra research, privat såväl som jobbrelaterad. Dina kunder tänker mobilt, och om du inte redan gör det är det hög tid att börja nu.

I november var vi på SIME, där bland annat Googles globala marknadschef Rikard Steiber pratade om mobil marknadsföring (som du kan lyssna på här). Budskapet var att ja, vi har pratat länge om att allt kommer ske via mobilen, men det är nu det faktiskt händer. Och den som inte hakar på illa kvickt kommer att hamna på efterkälken.

Några veckor tidigare lanserade Google howtogomo.com, en webbplats för att hjälpa företag gå mobilt. Google själva lever förstås som de lär. Deras strategi är ”mobile first”, vilket är precis som det låter − de utvecklar alla sina tjänster för mobilen innan de utvecklar för den vanliga webben.

I ljuset av detta beslöt vi oss för att kika på hur det ser ut för några av de största företagen i Sverige när det gäller mobilversioner. Investor, NCC och SAS var några av dem som hade tydliga och snabbladdade mobila webbplatser.

Det vi upptäckte när vi gjorde den här undersökningen var att många av dem med mobilversioner inte automatiskt omdirigerade besökaren när man landade på webbplatsen via en mobil enhet som Iphone. Det krävdes att man lade till ett ”m” (eller i vissa fall ”mobil”) innan för att hitta rätt, något som får anses osannolikt att en vanlig besökare gör i dagens snabba tempo. Av de 50 bolag (listade nedan) som vi tittade på lyckades vi hitta 12 mobilanpassade webbplatser, och överraskande nog ser det ut som att 38 företag inte hade någon mobilversion överhuvudtaget.

För den som vill få lite extra inspiration fick vi tips från KWD om några fler bra mobila företagswebbar att kolla närmare på.

• Piaggio & C
• ICAP 
• Deustche Post DHL
• Siemens
• Daimler

Behöver du fortfarande bli övertygad?

Eller behöver du hjälp med att övertyga någon annan? Då rekommenderar vi att du kollar närmare på den här sidan, där Google samlat statistik och studier.

Avslutningsvis bjuder vi på ett lästips om best practice för mobilt, samt en film från Mobile Future som summerar det mobila året 2011.

Företagen vi kollat på

CSR-trender del 2

Här är den utlovade andra delen i vår spaning för 2012. Det här är några av tendenserna som jag tycker mig se, i alla fall där jag står på Sveavägen 20 (och från många samtal med kunder, kollegor och andra spännande personer i CSR-svängen).

Ansvarsfulla investerare på frammarsch

Som bekant har media pressat fram ökat ansvarstagande bland företag – åtminstone var det så till en början. På senare år har trycket, eller ska vi säga efterfrågan, från andra intressentgrupper ökat. Inte minst har investerarna vaknat; de pekas till och med ofta ut som den viktigaste kraften för CSR. Att allt fler ansluter sig till PRI (Principles for Responsible Investment) är förstås ett tecken, och att frågor och förslag på bolagsstämmorna i ökande grad gäller CSR är ett annat. Samtidigt är vårt intryck att många investerare och analytiker fortfarande inte har en knivskarp plan för sitt PRI-åtagande och för hur de ska bredda sin syn på bolagen och investeringsmöjligheterna. Det bekräftas av bolag som inte märker (tillräckligt) stort intresse för CSR från investerarna. Så kanske är det just företagen som ska ta initiativet? En del gör just det – framsynta bolag har en proaktiv IR-strategi och förklarar gärna vad hållbarhet betyder för deras affär och hur de undviker risker och tar vara på möjligheter. Dessutom: i takt med att CSR- och IR-funktionerna på bolagen närmar sig varandra lär fler bolag vandra den vägen. Vi ser gärna mer proaktiv kommunikation mellan bolag och investerarsfären – kan 2012 bli året då den snöbollen på allvar sätts i rullning?

Från virrig välgörenhet till strategisk CSR

Att företags påverkan på människor och miljö – i bred bemärkelse – är så positiv som möjligt är inte bara nödvändigt för bolagens framtida framgång; det handlar rentav om deras överlevnad. Transparensens era har inte plats för bolag som inte sköter sig. Bolagen har alltså rätt tuffa krav på sig och verkligheten de möter är komplex – ofta mer komplex än de mäktar med. Vad göra? (En del av) svaret stavas okonventionella samarbeten. Det är här frivilligorganisationer (och andra aktörer) kommer in i bilden. Att samarbeta med organisationer som Rädda Barnen handlar inte längre bara om att ta fram plånboken vid jul, utan om att till exempel få råd och verktyg för att bli en bättre arbetsgivare på nya, utmanande marknader. Andra exempel är WWF som hjälper Coca-Cola, IKEA och många fler till smartare resurshantering eller EDF som stödjer Walmarts ”grönifiering”. Vi förväntar oss, och bidrar förstås gärna till, kreativ kommunikation från både bolag och organisationer som en följd av dessa vänskaper.

På väg mot integrerad redovisning?

I en av sina senaste rapporter synar KPMG 3 400 bolags redovisning, och då bland annat hur det står till med integrerad redovisning. Revisionsjätten ser att kombinerad redovisning kan bana väg för integrerad redovisning. Med andra ord: hittills har många bolag kombinerat hållbarhetsrelaterad information med finansiell, ofta i årsredovisningen. Det handlar till exempel om strategiavsnitt där hållbarhet sägs vara en komponent eller finansiella mål som presenteras tillsammans med sociala och miljömässiga. Men det räcker inte riktigt – den verkliga samhörigheten, orsakssambanden och integrationen saknas. ”Separate but equal”? Knappast. KPMG är dock optimistiska – kanske kan den kombinerade redovisningen äntligen agera värdefull språngbräda för integrerad redovisning? Det får man verkligen hoppas – ett bolag är ju mer än bara sin balans- och resultaträkning och vi är många som vill se anpassade och användbara redogörelser för bolags totala påverkan på omvärlden. Och det i fler kanaler än års- och hållbarhetsredovisningarna (se nedan!).

CSR + sociala medier = bästa vänner?

Nog för att mer än ett bolag åkt på stryk i sociala medier, men företag använder också sociala medier till sin fördel – och de lär bli fler. Det förvånar egentligen inte det minsta; det som utmärker CSR – öppenhet, dialog och framåtriktning – är ju ytterst förenligt med digital kommunikation i allmänhet och sociala medier i synnerhet. Förutsatt att ett företag verkligen satsar på CSR och gör bra saker på ett bra sätt finns många positiva, intresseväckande och engagerande historier att plocka fram. För om CSR-/hållbarhetsredovisningen är banken där allt intressant och relevant deponeras så är sociala medier transaktionen som når individen. I det lilla formatet kan företag lägga örat mot rälsen och ta del av det som sägs om dem. Ett lite mer proaktivt kliv framåt är att själv berätta vad företaget vill och gör. Och när bolag verkligen lyckas att engagera och interagera och dessutom mata in responsen de får i sin utveckling börjar det bli riktigt intressant. Vilka spännande initiativ får vi se under 2012, tro?

Vad tror och tycker du – vilken riktning kommer CSR-kommunikationen att ta under året?

Se över din och ditt företags LinkedIn-profil inför 2012

Årskiftet är alltid ett klassiskt tillfälle för nya tag, hoppfulla nyårslöften och planering inför det kommande året. Att börja träna, läsa fler böcker eller kanske byta jobb är nog ganska vanliga nyårslöften. Oavsett om man planerar ett karriärskifte inom 2012 kan det vara en bra idé att börja året genom att se över sin LinkedIn-profil. Cirka 700 000 svenskar har redan konto på LinkedIn och nu när tjänsten även har översatts och finns tillgänglig på svenska kommer antalet antagligen öka stadigt. Spotlight PR har gjort en undersökning som visar på att 43% av arbetsgivare har använt sociala medier som exempelvis LinkedIn vid rekrytering. Att kolla upp jobbkandidater på Google är väl snarare regel än undantag idag och en av de första sökresultaten kan mycket väl vara ens LinkedIn-profil.

På liknande sätt är det också vettigt för alla företag och organisationer att se över hur de ser ut på LinkedIn. Oavsett om ditt företag har tagit ett aktivt beslut att finnas på LinkedIn så är ni med största sannolikhet redan representerade där med ett antal följare. Har ni inte tagit kontroll över er LinkedIn sida är det hög tid att ni gör det nu.

5 tips – så optimerar du din egen LinkedIn-profil

1. Glöm inte det grundläggande – ditt fullständiga namn, en professionell bild samt en beskrivande titel. En del väljer att visa enbart förnamn och med intitial till efternamnet, men det begränsar ju hittbarheten.
2. Snåla inte med informationen – fyll i dina erfarenheter, utbildningar och kompetenser och beskriv tydligt vad du har gjort och vad du kan. Ju mer information desto lättare är det för exempelvis rekryterare att hitta dig eller för potentiella arbetsgivare att kunna utvärdera dig.
3. Var inte blyg för att be om rekommendationer – har du jobbat med någon som har uppskattat din insats så be dom om en rekommendation på LinkedIn.
4. Koppla på relevanta applikationer. Man kan utöka sin LinkedIn-profil genom att inkludera applikationer som ens senaste Slideshare-presentationer, blogginlägg, Twitterflöde eller Amazon reading list.
5. Utöka ditt nätverk! LinkedIn är inte Facebook, man måste inte fundera över om det är passande att ha kollegan, kunden eller samarbetspartnern som ”vän”. LinkedIn är byggt för professionella relationer och är ett bra sätt att hålla kontakten med gamla kollegor, folk man har samarbetat med, kunder och uppdragsgivare. Ju fler kontakter du har desto större är också chansen att de som söker på dig upptäcker att ni har gemensamma kontakter vilket kan vara en fördel vid exempelvis rekrytering.

5 tips – så optimerar du ditt företags LinkedIn närvaro

1. Fyll i den grundläggande informationen om ditt företag: Beskrivning, specialistområden, logga och kontaktinformation. Om ingen har ändrat på inställningarna så bör du som anställd ha möjlighet att administrera ditt företags LinkedIn sida genom knappen ”Administrationsverktyg” i högermarginalen.
2. Fyll i Produkter/Tjänster. Detta ligger under en egen flik och man kan lägga upp ett antal olika produkt eller tjänsteområden med bild och beskrivning.
3. Skapa en LinkedIn-plugin för ditt företag och lägg upp på företagswebbplatsen, företagsbloggen eller andra passande ställen.
4. I höstas lanserade LinkedIn statusuppdateringar för företagssidor, så nu kan man även som företag dela med sig av information som hamnar i följarnas informationsflöde. Precis som med Facebook är det viktigt att inte spamma med allt för mycket irrelevant innehåll, men några väl utvalda uppdateringar i veckan med intressanta nyheter är en bra nivå.
5. Fundera över hur ditt företag kan använda sig av LinkedIn-grupper för att förstärka relationen anställda emellan, med fd anställda (alumnigrupper) alternativt med kunder, partners eller andra intressenter.

/Sara

CSR-trender 2012 del 1

Så här i början av året är det vanligt att dela med sig av trender inför det kommande året.

Börjar därför med att dela med mig av en presentation som jag och Tommy Borglund höll vid KWD Webranking Award i London för några veckor sedan och som inte hann komma upp före jul.

Vårt huvudbudskap är att i princip alla (stora) företag idag kommunicerar CSR/hållbarhet och under 2012 kommer vi få se hur företag än mer använder sociala medier för att nå ut med sitt budskap och för att engagera människor.

Här hittar du fler presentationer från Hallvarsson & Halvarsson.

Här kan du läsa mer om eventet

Fler CSR-trender  kommer framöver här på bloggen så håll utkik!

/Miriam

Digital kommunikation 2012 – del 4/4: 10 trender inom sociala medier

Den allra sista delen på seminariet om digital kommunikation 2012 handlade om sociala medier, och det var jag själv som höll i detta.

10 trender relaterade till sociala medier 2012

1. Fokus på nytta
   Vi börjar bli urless på företag som basunerar ut att man kan följa dom på Twitter, gilla dom på Facebook och nu även på Google+. Vi följer inte företag för skojs skull, vi vill få någon nytta av det. Antingen att man ska lära sig något nytt, få information och erbjudanden som är relevanta för en själv eller bli road på något sätt. Företagen måste fokusera på nyttan för kunden eller intressenten, hur kan de underlätta kundens vardag eller bidra med rätt information vid rätt tidpunkt.
2. Crowdsourcing
   Det känns som att crowdsourcing har varit ett buzzord länge, med uttjatade exempel som My Starbucks idea, men utan att så många har fått till det rätt. Under 2011 har vi dock sett hur integreringen av crowdsourcing och sociala medier kan vara ett vinnande koncept, som exempelvis Danske Banks idébank . Jag förutspår att vi kommer få se fler exempel under 2012.
3. Mobilt
   Behöver knappast säga nått om den här trenden. När 9/10 av alla mobiler som säljs i Sverige är smartphones och man förutspår att det kommer att ha sålts 400 000-500 000 iPads i Sverige innan detta året är slut, samt att 36% av befolkningen över 12 år surfar mobilt (fördubbling från tidigare år) är trenden ganska tydlig. Framtiden är mobil och företag måste anpassa sin försäljning, kommunikation och kundkontakt efter denna utveckling.
4. Spelifiering (gamification)
   Gamification är något som har talats om länge och förhoppningsvis är 2012 det året då man inte bara tänker på spelmekanismer som samlandet av knappar och borgmästarmärken för att trigga en viss handling utan att man verkligen tänker på att motivera människor genom att göra själva handlingen så lekfull och lustfylld som möjligt.
5. Mätning av inflytande
   Än så länge är det mest folk i den diffusa gruppen ”social media-experter” som bryr sig om sitt Kloutscore, dvs värdet på hur stort inflytande man har på nätet i form av hur många som retweetar ens fyndigheter på Twitter m.m. 2012 lär dock fler få upp ögonen för den här typen av mätverktyg, inte minst företag som försöker mäta framgångar och ROI i sociala medier.
6. Digitalt varumärkesbyggande
   Facebook håller på att rulla ut Timeline till alla och envar, och då mångas digitala jag = Facebookprofilen så kommer många bli mer medvetna om hur de faktiskt presenterar sig själv online. Digitalt varumärkesbyggande blir en angelägenhet för alla och inte bara för självmedvetna bloggare. Aktivera din Timeline här.
7. Algoritmerna styr vår informationskonsumtion
   Samtidigt som vi människor bygger våra varumärken online genom att visa vilka vänner vi har, företag vi följer, arbetsplatser vi har jobbat på, samt vad vi gillar, konsumerar, lyssnar på och läser så skapar vi också en större informationsmängd om oss själva som är tillgänglig för de tjänster vi använder oss av. Denna informationsmängd används sedan för att försöka presentera den informationen och reklambudskapen som tjänsten bedömer är relevant för oss. Meningen är att vi ska se målgruppsanpassade annonser, interagera med de vänner som står oss närmast och ta del av den företagsinformation som vi tycker är mest intressant och detta bedöms via speciella algortimer (ex Facebooks edgerank).
8. Social konsumtion av varor, tjänster och information
   Detta är ingen ny trend, social commerce och social shopping har redan funnits i några år och de flesta e-handlare har olika typer av system för rekommendationer, gilla-markeringar och ratingsystem för att trigga konsumenterna. Facebook tar dock det hela till en ny nivå i och med sina sociala appar där vi i realtid ska se vilken musik våra vänner lyssnar på, vilka nyheter de läser eller filmer de tittar på.
9. Digital storytelling
   Våra sociala nätverk som Facebook, Google och snart Twitter tillåter företag att skapa varumärkessidor och med den utvecklingen som sker på dessa (det spekuleras i att företagssidorna på Facebook också kommer att få Timeline-funktionalitet) finns stora möjligheter för digitalt storytelling. Sociala nätverks förmåga att spara och presentera informationen på ett tilltalande och överskådligt sätt över tid ger ett mycket mer levande medium än exempelvis en företagswebbplats. Precis som vi privatpersoner får vårt digitala varumärke åskådliggjort kommer företag också bli mer medvetna om vilken bild de presenterar av sig själva och sin historia i digital form.
10. Integritet och säkerhet kommer stå i fokus 2012
    Ju mer information vi privatpersoner lämnar ut om oss själva och ju fler sociala nätverk som företag finns med på desto sårbarare blir vi. Nyhetsrapportering om dataintrång, ID-kapning, brandjacking, social media-kriser och annat som har skadat personer, företag och varumärken har funnits gott om under 2011 och 2012 blir året då vi bler mer medvetna om säkerhetsaspekterna, både som privatpersoner och företag/organisationer.

Delar i bloggserien om Digital kommunikation 2012:

1. Innehåll på företagswebbplatsen
2. Designtrender
3. Teknik och funktion
4. Sociala medier

/Sara

Hur ser ditt företag ut på Wikipedia?

Alla pratar om att finnas på Facebook, men hur står det egentligen till med informationen som ditt företag har på Wikipedia? Vi har granskat 50 utvalda börsbolags artiklar på Wikipedia för att se hur det ligger till.

Om ditt företag har en artikel på Wikipedia kan du räkna med att den syns på Googles förstasida när du söker på företagsnamnet. I vårt test av 50 företag på Wikipedia var resultatet varierande; somliga var aktuella och utförliga, medan andra bestod av två rader och siffror från 2007. Gemensamt för alla var att deras Wikipedia-artikel hamnade på förstasidan och ganska högt upp. I det här inlägget tänkte vi gå igenom vad vi kikade på, och visa några goda exempel. Men vi börjar med grunderna!

Vad är egentligen Wikipedia?

Wikipedia är enkelt förklarat ett kollaborativt uppslagsverk på nätet. Det innebär att vem som helst får skriva artiklar och redigera dem. Kvaliteten på artiklarna håller ofta hög klass, men viktigast är att veta hur man ska granska och använda informationen.

Så vad innebär det här för företag? Förutom att artiklarna rankar högt i sökresultaten är de även en källa som många vänder sig till först. Enligt en enkät från KWD Webranking, där investerare, finansiella analytiker och affärsjournalister medverkade, anser 11 procent att Wikipedia är en viktig eller mycket viktig källa när de söker efter finansiell information om listade företag. Är man intresserad av statistik kan vi nämna att Wikipedias webbplatser i skrivande stund har 477 miljoner besökare om året, finns på mer än 280 språk och innehåller över 200 miljoner artiklar.

Det är är också värt att veta att Wikipedia starkt avråder från att skriva om ämnen som ligger en för nära. Jobbar du på ett företag och skriver en artikel om er själva, är risken stor att de erfarna Wikipedia-användarna kritiserar artikeln för att låta som reklam, även om du själv ansträngt dig för att vara neutral. Om du ändrar i en artikel om ditt företag, var tydlig med att du är anställd där och skriv endast saker som du kan styrka med hjälp av oberoende källor.

Vad vi kollat på

Syftet med en Wikipedia-artikel är att den ska vara objektivt skriven, för att människor som letar information om ett ämne enkelt ska få en bild baserad på fakta. Det är viktigt att alla påstående kan styrkas med hänvisningar till oberoende källor.

Innehållet är så klart viktigast. Finns det aktuella siffror? Beskrivning av verksamhetsområden, produkter och tjänster? Kan man läsa om företagets historia? Vi har även kollat på själva strukturen. Det bör vara lätt att hitta det man söker efter och finnas tydliga underrubriker.

Det är även relevant om kritik riktas mot bolaget eller själva innehållet. På diskussionssidan kan man läsa hur tongångarna går mellan dem som redigerat sidan.

Slutligen kan vi också nämna att vi främst granskat de svenska artiklarna, även om vi sett över om företaget har en sida på engelska och andra språk som är relevanta för just dem.

Vad vi kom fram till

Vi valde slumpvis ut 50 börsbolag som vi kollade närmare på. Av dessa var det 26 stycken vars artiklar nästan helt saknade innehåll, 13 stycken som synbart kunde förbättras på flera punkter, och endast 11 stycken kvalade in som bra exempel.

Vi valde ut tre som vi anser håller en bra nivå, med varierande mängd information. Gemensamt är att de är tydliga, men innehåller det du behöver veta för att få en bild av företaget. De är också väl uppmärkta med källhänvisningar och vidare läsning för den som vill fördjupa sig.

• Axfood har en bra godkänd nivå. Det är lätt att få koll på historik, verksamhet, varumärken och aktuella siffror.
• Scania ligger en nivå högre, och fördjupar sig även i detaljer som logotypen, de olika dotterbolagen samt produkter.
• SAS är en av de mest omfattande artiklarna. Historiken är strukturerad efter årtal, det finns fördjupande stycken om serviceklasser, flottan, plan som använts, samt undersida med destinationer.