Arktis heligt för Greenpeace

Det viktigaste budskapet från David Ritter från Greenpeace är att Arktis är no-go-land vad organisationen beträffar. Alla energiföretag som planerar verksamhet i Arktis kan räkna med påhälsning från Greenpeace, enligt dem är verksamhet där helt oförenligt med ansvarsfullhet eftersom riskerna är så stora och svårbedömda. Och har man en tydlig relation eller länk till energibolag i Arktis kan man nog också räkna med Greenpeacebesök.

Om någon ändå kände sig lockad att ta steget in i Arktis berättade Ritter om några av organisationens senaste kampanjer för att belysa vilket tryck det innebär. Till exempel det indonesiska skogsbolaget Asian Pulp & Paper (APP) har varit föremål för kampanj nu några år, och såväl kunder som investerare har flytt bolaget.

En annan iakttagelse som Greenpeace gör handlar om normerna i samhället och hur de förändras över tid, och hur viktigt det är att företag är i synk med dem. Till exempel har Storbritannien gått från valfiske till att integrera omtanke om den marina miljön i nationalidentiteten. Ett företag som upplevs bryta mot den normen riskerar att uppfattas som helt ”out of tune with community sentiment”, vilket har en direkt negativ påverkan på företagets legitimitet och handlingsutrymme.

Bekämpa fattigdom med skatter

ActionAid vill bekämpa fattigdom i världen och sedan en tid har ett av deras viktigaste kampanjfokus varit skatter. Det låter å ena sidan osexigt, å andra sidan känns skatt självklart – men med hänvisning till OECD menar ActionAid att ”bortplanerad” skatt i utvecklingsländer hade motsvarat tre gånger nuvarande bistånd. Så genom att betala skatter i de länder man är verksam bidrar man till landets uppbyggnad – det är ju egentligen självklart, men i snurran av avancerad skatteplanering har det hamnat i dunkel.

Till exempel har ActionAid drivit kampanj mot ett större dryckesföretag som anklagas för att ducka för skatter i sin verksamhet i Afrika och Indien. Enligt organisationens uträkningar skulle de uteblivna skatteintäkterna räckt till att sätta 250 000 afrikanska barn i skola varje år.

När det gäller skatter så har den allmänna opinionen i Storbritannien sagt sitt, 70-80 procent vill att regeringen tar tuffare tag mot företag som använder sig av avancerad skatteplanering eller skatteflykt. Liknande attityder går nog att spåra i de flesta Europeiska länder till exempel med hänvisning till krisen i Grekland, samt upprörda diskussioner kring överdrivna bonuspaket. ActionAid har satt ihop ett underlag för best practice som de vill att fler företag ska anamma – det handlar om att ha en tydlig skattepolicy, förklara hur policyn tillämpas i dotterbolag och andra enheter, och redovisa vilka skattebetalningar som görs i olika länder.

Tålamod, morot och piska

För båda organisationerna är det viktigt att behålla sitt oberoende gentemot företagen, framför allt innebär det att de inte tar emot finansiering från företag. Men båda representanterna menar att det självklart finns förståelse för att förändring i ett bolag tar tid, och att man arbetar både med morot och piska. Det sämsta ett bolag som hamnar i skottlinjen kan göra är att sticka huvudet i sanden, istället för att öppna för en dialog.

Integrera CSR i hela verksamheten

I panelen satt Mike Barry, Head of Sustainable Business på Marks & Spencer, Tracey Noe, Senior Director of Global Citizenship & Policy på Abbott Healthcare och Belen Izquierdo, Senior Sustainability Manager på Telefónica – de gav alla var sin introduktion och deltog sen i öppen diskussion – detta var vad vi fick med oss;

Framgångsfaktorer och erfarenheter från Plan A

Mike Barry var verkligen tydlig när han delade med sig av sina viktigaste lärdomar från M&S’ hållbarhetsarbete kallat Plan A, och de viktigaste faktorerna i deras framgång. Ingen raketforskning utan raka puckar;

• Strategi – alltför många saknar en strategi. Det första steget är att göra hemläxan om ditt företag  – vad händer runt ditt företag, vad vill kunderna, vad gör ni som är unikt, vad gör konkurrenterna, vad gör pionjärerna – framför allt de utanför din egen bransch, vad händer i världen just nu? Hur skapar ni värde, och hur skapar ni nya intäktskällor? Skapa sedan en plan! En plan som säger vad ni ska göra, och hur ni ska göra det. Och sen – efter ett tag – gör en ny plan. Kom ihåg att man måste omvärdera sitt arbete längs vägen, arbetet är neverending!
• Tydligt ledarskap och toppengagemang – ledarskapet sätter agendan för resten av organisationen, de måste vara med. Skapa incentiv, koppling till belöning för arbetet med planen.
• Assurance – det är en jättetuff process, men det gör verkligen skillnad. Mike Barry säger att när de väl satt igång sitt arbete så var det den oberoende genomlysningen som lyfte arbetet till en helt ny kvalitet.
• Systemic partnerships – inget företag kan lösa allt själva. Man måste hitta megaforum för att driva förändring som man vet är nödvändig. Tex, partnerskap som förändrar det globala systemen – såsom World Economic Forum, där man driver förändring av fundamenten i våra existerande system. Eller partnerskap för att hitta lösningar. Tex, palmolja är en utmaning som inte ett företag kan lösa, för en meningsfull lösning på problemet krävs att branschen eller näringslivet går samman. Thought leadership – man kan inte på helt egen hand föreställa sig framtiden – det kan man göra tillsammans med andra. Tex har M&S arbetat med olika organisationer och konsulter för att bättre förstå hur den framtiden man ska möta kan se ut.
• Skapa en tribe för kunderna – enligt Barry vill konsumenterna inte veta eller matas med alltför mkt detaljer om ditt hållbarhetsarbete, MEN om du ger dem möjlighet så kommer de att själva söka upp den information de är intresserade av, tex via nätbaserade plattformer. Som företag måste du skapa en stam – ett forum för dina kunder att delta i, där de kan engagera sig tillsammans med andra.
• Innovation – det handlar inte bara om teknologisk innovation – det handlar om att återuppfinna sig själv, att uppfinna en ny affärsmodell.

Och, avslutar M&S – gör det seriöst, i din egen takt – skrik inte ut något innan du har manglat det internt. Se till att förankra det internt först – underskatta inte värdet av internkommunikation. När M&S lanserade “shwopping” tillsammans med organisationen Oxfam var det efter ett års arbete bakom kulisserna, för att hitta rätt i samarbetet och identifiera eventuella fallgropar och förankra internt. Att ”shwoppa” är att donera ett plagg för varje nytt plagg som köps. Alla M&S butiker kommer att ha Shwop Drops där man kan lämna oönskade kläder, de kan sedan säljas genom Oxfam vars intäkter går till välgörenhet och fattigdomsbekämpning.

Materialitetsanalys som grund för citizenship

Abbott menade att det är avgörande att ta extern hjälp i början av sin process med att definiera de allra viktigaste frågorna. Det är svårt för en organisation att betrakta sin verksamhet och dess påverkan och möjligheter från ett annat perspektiv än inifrån-perspektivet. Genom att ta hjälp i arbetet med att ta fram sin materialitetsanalys kan man få ett mkt tydligare utifrånperspektiv att förhålla sig till.

Tracey Noe från Abbott hade en mer amerikansk stil, där de gärna berättar om sitt arbete i form av vittnesmål eller storytelling – de lite mer mänskliga anekdoterna som gestaltar det där som Mike Barry hade talat om. Alltså hur det tar sig praktiskt uttryck i Abbotts verksamhet. Tex så samarbetar de med en non-profit som får tillgång till deras hela bibliotek med molekylföreningar (compounds). Det är kanske bara 1 av 10 000 sådana föreningar som går hela vägen till att bli ett godkänt och marknadsfört preparat eller medicin. Därför är det totala biblioteket gigantiskt, och självklart finns där massor av potentiella botemedel på andra sjukdomar än dom de faktiskt testades för ursprungligen. Organisationen som Abbott arbetar med vill ta fram fler mediciner som kan bota ”neglected tropical deseases” – det vill säga olika sjukdomar som är vanligast förekommande i de fattigaste delarna av världen och där väldigt lite forskning görs. Det är tex sjukdomar som sprids genom parasiter, där malaria är mest känd. Genom att Abbott ger tillgång till detta material, och stöttar med sitt forskarteam, har forskarna i frivilligorganisationen en realistisk möjlighet att identifiera nya mediciner som kan ha en betydelsefull påverkan för många människor.

Det handlar inte om tur!

Belen från Telefónica menar att ingen lyckas integrera hållbarhet i sin organisation genom ren tur! För Telefónica är det framför allt fyra viktiga förutsättningar som varit avgörande för att lyckas att integrera hållbarhetsarbetet i organisationen;

• Formella strukturer – formulera och få på plats nedskrivna policies, regler, allt det formella som en organisation ska förhålla sig till.
• Informella strukturer - identifiera ambassadörer och ”sälj in” hållbarhet till dem genom att peka på vilka fördelar det kan ge dem i deras roll och område, och sen i förlängningen länka de olika ambassadörerna till varandra i ett informellt nätverk ger en god grund för att integrera hållbarhetsfrågorna i de olika processerna ute i organisationen.
• Medarbetare – Telefónica har identifierat ’doers’ och ’preachers’ som de viktigaste interna resurserna för att få hållbarhet att bli en del av det dagliga arbetet. Genom att de förstår hur CSR/hållbarhet bidrar till deras jobb blir de pådrivare av arbetet. Det är viktigt att stötta doers eftersom de bidrar till den interna processen, genom faktisk handling – utbildning, sätta rutiner, skapa strukturer – och genom att de är kontaktytan även mot externa ytor, tex genom att skapa position papers på viktiga frågor som organisationen ska ha en åsikt i.
• Teknologi och system – det stöttar arbetet och innebär ofta synergier med existerande system i organisationen. Samtidigt effektiviserar det arbetet med att svara på intressenternas förfrågningar. Telefónica kan extrahera 80 procent av informationen som efterfrågas av externa granskningsorganisationer genom sina existerande system – läs SAP! Det innebär en ordentlig effektivisering av arbetet med att svara upp mot förfrågningar från DJSI, SAM, FTSE4Good, Eiris, Vigeo, mfl.

Så, inte en fråga om tur utan medvetet, tålmodigt arbete och interna kampanjer!

Seminariet fokuserade på hur pressrummet passar in i det medielandskap som växt fram under de senaste åren. Social media newsroom är en tjusig benämning, men vad innebär det i praktiken? En trend som vänt är att bygga pressrummet helt externt från den ordinarie webbplatsen, i dag går det mot att samla ihop och integrera. Och precis som allting annat gäller det att optimera även pressrummet för mobila enheter: det finns en anledning till att alla pratar om responsive design.

En av de tydligare budskapen är att i dag räcker det inte längre med att bara ha ett pressrum, hur socialt och användarvänligt det än är. Du vinner även på att komplettera med en pressrumstjänst som Mynewsdesk. Och varför inte göra som General Motors, som använder Google+ som socialt pressrum? Underskatta inte heller själva arbetet kring dina pressmeddelanden, som börjar med att hitta själva berättelsen. I vilket sammanhang är din nyhet av intresse för andra? Och hur får du deras uppmärksamhet?

Företag och organisationer som deltog

Assa Abloy, Rädda Barnen, GE, Vattenfall, Sapa, Delphi, ICA, KPMG, SBAB, Skanska, SEB och Fortum.

Pressrum att kolla närmare på

Digital varumärkesvård saknas

I profilmanualen finns instruktioner för hur logotypen får användas; hur visitkort, trycksaker, annonser och brevpapper ska se ut och hur mässmontrar ska utformas. Här listas typsnitt och marginaler, färger och kanske till och med regler för bildekaler.  Men ofta saknas alltså riktlinjer för hur varumärket ska vårdas i de digitala kanalerna, eller så är instruktionerna ofullständiga.

Typsnitt, färger, skärmstorlek behöver anpassas

Det leder till att typsnitt och färger inte är valda med hänsyn till att de ska presenteras på skärm. Det är klart att det finns företag som inte känner igen sig i detta. Men de är för få! Vissa av er har troligen anpassat era digitala riktlinjer till att varumärket presenteras på en datorskärm – i stället för på en smarttelefon. När skärmen är så liten som på en smarttelefon, så dyker det upp andra viktiga parametrar att ta hänsyn till.

Alltfler surfar via mobilen – nya krav på design

Alltfler surfar i första hand via mobilen. Det ställer nya krav på designen. På en mobilskärm fungerar till exempel inte stora varumärkesbyggande imagebilder lika bra som på dator eller i tryck.

Det är bättre att arbeta med små bildytor – helst rörliga. Logotypen är inte synlig när användaren scrollar på en sida, därför blir färger och typsnitt allt viktigare som bärare av varumärket. Alltför långa stycken riskerar alltid att få en läsare att tappa intresset, men på en mobilskärm är risken ännu större.

Mobilen först

I ett par år har vi arbetat med att anpassa webbplatser som är utformade för datorskärmar, så att de ska fungera bra på mobilskärmar. Nu är det dags att göra tvärtom. Mobilskärmarna är här för att stanna. De kommer inte att bli färre, utan fler.  Vi har dem alltid med oss och mobilen är alltid uppkopplad. Det gör mobilsajten till din första kanal.

Med en anpassningsbar, så kallad ”responsive”, design för digitala kanaler krävs ett tydligt syfte, en unik, genomtänkt färgpalett, rörliga bilder och tydliga unika typsnitt. Utvecklingen sker nu och vi är alla en del av den. Det är hög tid för profilmanualerna att hoppa på det digitala tåget.

En konferens som den här bjuder på allt möjligt och det däremellan. Många kloka saker, några nya insikter, något gammalt, något som man inte förstår, och något som gör en lite upphetsad. Några kommentarer i twitterflödet som löpte parallellt klagade över att det var för mycket av att ”göra fel saker lite bättre” istället för att göra rätt saker från början bland de företagsexempel som var representerade. Men jag tror att vi måste utrusta oss med tålamod och förstå att de stora pråmarna inte vänder på ett kick, och att det kanske inte är det mest hållbara långsiktigt att montera ner dem till grunden direkt, utan att uppgradera dem. Samtidigt kommer det nya aktörer som ändrar spelplanen direkt med sina omvälvande och ”transformativa” (modeordet för dagen) lösningar. Tillsammans med mer medvetna konsumenter, kunder, ägare, journalister och politiker kommer dessa nya aktörer att öka takten på utvecklingen markant. Till slut blir det naturens gamla regel om survival of the fittest som gäller, och där ”fittest” helt självklart inbegriper hur hållbar affärsmodellen är. Här följer smått och gott från konferensen;

• Cecilia Johansson, packaging concept manager, Ikea of Sweden, berättade att Ikea har som mål att återvinna 100% av allt sitt förpackningsmaterial till FY15 – och när de löst frågan om frigolit har de typ lyckats! Deras beräkningar visar att om de använder allt pappersavfall från de 5 danska Ikea-varuhusen så täcker de 50% av deras totala råvarubehov för att göra produkten Kassett som är en förvaringsbox. Det får en kostnadseffekt på 30%. Om man dessutom lägger till pappersavfallet från södra Sverige och norra Tyskland (för att det ska vara meningsfullt att frakta) så är 100% av råvarubehovet till produkten täckt. Om man sen tänker Ikea-skala, och tänker att deras erfarenheter kan inspirera andra att tänka rätt från början – då kan det bli ganska stora effekter.
• Martin Willers, designer och grundare av innovationsbyrån People People, gjorde en fyndig presentation som spelade på att han inte var en av hållbarhets-geekarna, men gärna vill bli. Han presenterade lite olika exempel på hur smart och genomtänkt design kan ge effekt som märks, framför allt småskaliga exempel lämpliga för hemmaaktivisten, kolla till exempel vattenkokarberäkningarna – där smart design kan bidra till att sänka energikonsumtionen markant (börjar 2:24 in i klippet/och se sida 9 i presentationen som ligger länkad för siffrorna).

  Sustainability Day 2012 – People People Design from PEOPLE PEOPLE on Vimeo.

• Dennis Pamlin, tidigare WWF och numera i 21st Century Frontiers, pratade transformativa lösningar (för mig som anslöt efter lunch var detta första referensen till ”transformativa lösningar” som sedan återkom flitigt under eftermiddagen). Dennis är duktig på att ställa svåra frågor, och menar att vi måste gå från att tänka ’ekofiering’ till att tänka ’globifiering’ – rent konkret resulterar det i frågan ”hur kan 9 miljarder människor göra/konsumera detta”? Om vi kan svara på det – då har vi en produkt, en tjänst eller ett erbjudande som är relevant! Dennis budskap till alla – och särskilt till företagen – är att fråga sig ”vad gör vi för att förändra agendan, vad lobbar vi för”?
• Sussie Kvart representerade Transparency International och pratade om korruption, en viktig fråga som får alltmer utrymme i hållbarhetsdiskussionerna. En intressant synpunkt från Sussie är att det svenska flockbeteendet utgör ett hot mot effektivt fungerande whistleblowersystem, vilket ökar risken för korruption i Sverige – där vi ofta tar för givet att korruption sker i utlandet och inte på hemmaplan. Ledarskapet är avgörande för att skapa en kultur fri från korruption, ”man städar trappan uppifrån” som Sussie säger. Fem nyckelpunkter för att bekämpa och förebygga korruption i en organisation;

1. Stark internkultur
2. Detaljerade regler/policy (gåva, representation, etc)
3. Rotation av arbetsuppgifter
4. Stark internrevision
5. Tydlig whistleblower-policy

What else was there? Jo, flera andra smarta och bra talare, Tensie Whelan från Rainforest Alliance imponerade både med sina konkreta fakta om hållbar skogsdrift i Guatemala som ger inkomster och arbetstillfällen åt lokalbefolkningen och samtidigt bevarar värdefull regnskog. Och Göran Carstedt avslutningstalade, varvade sina egna reflektioner med tänkvärda citat från ledare för både megaföretag och meganationer. Och priset för Hållbart ledarskap gick till Percy Barnevik, Hand in Hand, som var med från London via Skype. Vilken comeback och personlig triumf det måste vara tio år efter ”pensionsaffären”.

Kan någon nu ge mig godbitarna från förmiddagen – som jag missade?

Tack till Miljöaktuellt och Näringslivets Miljöchefer för arrangemanget, och tack till Mikael Salo (Miljöaktuellt) och Stina Billinger, SPP/Storebrand, för proffsigt modererande – trevligt, seriöst och punktligt (!).

Ser fram emot nästa år och en ännu bättre konferens!

Varför API?

Annika Lidne körde igång API-spåret med ”Marknadsföring med API”. Hon pratade bland annat om poängen för företag med att öppna upp den information de har, och att APIer är ”det nya svarta” för myndigheter. Man bör som företag även tänka på utvecklare som en del av kundkretsen. När produkter och tjänster blir digitala innebär det också att det kan integreras; vi lever i ett ekosystem. Tjänster måste vara ihopkopplade. En av anledningarna till att Twitter lyckades över andra mikrobloggtjänster var just deras API, som gjorde det enkelt för utvecklare att ta fram tredjepartsapplikationer som tilltalade användarna. Har man inget API i framtiden kommer man i många fall få svårt att sälja. Här och här finns två alternativ av Annikas presentation på Bambuser.

Andreas Krohn, som driver den svenska API-siten mashup.se, fortsatte API-spåret. Han började med att förklara vad nyttan är med att ha ett API tillgängligt. ”Du kan aldrig komma på alla sätt att tjäna pengar på din data – med API kan andra hjälpa dig med det.” Han pratade också om Open Stockholm, Stockholms stad presentation av deras öppna data. Värt att kolla in är också Open Stockholm Award, en tävling för bästa idén eller app med Stockholms öpna data. Andreas arrangerade själv en tävling, Sveriges bästa API, för att visa vilka fantastiska APIer som finns här. Här kan du se Andreas presentation.

Skriva säljande texter

Språkkonsulten Anna Hass körde en session om att skriva säljande texter. Hon började med att visa upp ett klassiskt säljbrev från Världsnaturfonden. Det som gör dessa säljbrev till klockrena exempel på bra texter, är att det tydligt framgår vad avsändaren vill att mottagaren ska göra. Det övertydliga med inbetalningskort, sympatiska bilder och enkel text beror inte på att de betraktar läsaren som dum i huvudet, utan att det faktiskt fungerar. De som står bakom sådana här säljbrev mäter och vet att det fungerar – något som fler skribenter borde bli bättre på.

Det som framgick tydligast under Annas session var att alla texter är instruktioner och måste ha ett syfte.

• Förstå läsarens process och hjälp hen genom den. (Om du ska sälja en bokhylla är ”Vi hugger ned träd” förvisso korrekt sett från tillverkning, men det som relaterar till mottagaren är snarare ”Har du många böcker?”.)
• Var tydlig med vad du vill att läsaren ska göra, samt hur och när.
• Motivera med faktaargument, väck rätt känslor och inge förtroende.

Vill du kolla igenom presentationen från Annas session gör du det här.

Pinterest

Pinterest är en av de mest hypade sociala medier-tjänsterna just nu. Enkelt beskrivet är det en digital anslagstavla där du samlar inspirerande bilder från nätet i olika kollage. Populariteten hos tjänsten har dock väckt frågetecken kring vad som gäller med rättigheter för bilder, där Pinterest å ena sidan uppmuntrar användare att pinna (det vill säga bokmärka) bilder de hittar, men samtidigt håller användarna helt ansvariga för rättsliga följder av detta.

Karl Nilsson körde en session med rubriken ”Pinterest – farligare än cigg?” Diskussionen kretsade mycket kring hur Pinterests användarvillkor och inställning till immaterialrätt kommer påverka såväl klimatet på nätet som lagstiftningen i framtiden. Läs gärna Karls inlägg och se diskussionen här. Sedan Webcoast har dock Pinterest uppdaterat sina villkor.

Mer från Webcoast

Men det fanns så klart många fler intressanta ämnen på schemat. Jag hade gärna varit med på Matters session om innehållsstrategi för nya Facebook Timeline till exempel. Att höra Deeped Niclas Strandh och Brit Stakston debattera om listor eller lyssna på Therese Raymond och Christina Löfvings session om spelifiering i skolan hade inte varit fel det heller. Som tur är räcker det med att följa länkarna eller söka på Webcoast på Bambuser för att ta del av det mesta i efterhand. Tack för en fin och välorganiserad konferens, Webcoast!

Efter en inledning av Tommy Borglund om att en transparensrevolution vuxit fram där allt fler företag kommunicerar CSR, berättade Miriam Thunborg om trender inom CSR-kommunikation i Europa baserat på KWD Webranking. CSR har fått en allt större ökad vikt på företagswebbplatsen. Detta återspeglas både i ökad efterfrågan av information från intressenter och kommunikation från företagen. Många företag försöker dock säga allt till alla. Men one size fits no one! Så en utmaning är att välja budskap och målgrupp. Vi tittade på filmer från PepsiCo och Ericsson som två exempel på företag som försöker nå en bredare målgrupp. Ericssons Networked Society är även ett lysande exempel på ett företag som skapar engagemang och dialog genom att ha identifierat frågor som är viktiga för deras verksamhet, och som också är frågor som du, jag och många andra bryr sig om.

Staffan Lindgren pratade om nästa steg i CSR-kommunikationen. För några år sedan handlade det om att uppnå en miniminivå och att uppfylla kraven. Sedan följde rapportering av vad man gjort. Båda dessa är självklart fortfarande viktiga men får numera anses vara hygienfaktorer. Det som nu eftersträvas i CSR-kommunikationen är kontinuerlig rapportering och dialog (walk the talk).

Gustaf Ekelund tog vid och pratade om hur budskapet kan maximeras. Utifrån ett aktuellt exempel på kampanjen som på sex dagar nådde en miljon visningar (kan du gissa vilken aktuell kampanj det handlar om?) avslöjade han nyckeln till framgång:

• Berätta en story
• Utbilda
• Aktivera
• Få folk att gå med
• Var transparenta
• Var uppdaterade
• Tala offline

Och kommer du inte på vilken kampanj det handlar om kan du klicka här så får du se filmen som vid det här laget setts av närmare hundra miljoner människor!

Därefter följdes ett kort inspel om internkommunikation eftersom det är viktigt att inte glömma bort medarbetarna som en viktig målgrupp för CSR-kommunikationen. Johan Brandsten på Spelinstitutet visade en ny modell för eLearning som bland annat innehåller interaktiva filmer och uppgifter, frågor och utvärdering samt möjlighet att engagera deltagaren utanför själva eLearning-tillfället.

En panel bestående av Elin Jarl från Axfood, Monica Edblad från PostNord och Marita Sander från SCA delade slutligen med sig av utmaningar och möjligheter med att kommunicera CSR på webben.

Återigen ett stort tack till alla er som deltog på seminariet! Vi ser fram emot en fortsatt dialog om hur ni kan maximera ert budskap och än bättre nå ut med ert arbete inom CSR/hållbarhet.

/Miriam

Och tack till alla er som deltog på seminariet! Vi ser fram emot en fortsatt dialog om hur ni kan maximera ert budskap och än bättre nå ut med ert arbete inom CSR/hållbarhet.

/Miriam

Vi vet att det finns en sådan polarisering bland finansanalytiker (den märks ibland även inom bolag mellan CSR-och IR-avdelningar). Samtidigt ser vi hur flertalet instititioner som betalar analytikernas löner nu formerar sig och mobiliserar resurser för att integrera miljöfrågor och sociala frågor och bolagsstyrningsfrågor (ESG) mer i den finansiella analysen.

Över 1000 kapitalägare, förvaltare och finansiella tjänsteföretag har anslutit sig till FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (PRI), som syftar till just det. Med över 30 000 miljarder dollar i ryggen, en femtedel av världens förvaltade kapital, är det svårt att vänta sig något annat än action framöver. Om sedan den enskilde analytikern har den ena eller andra uppfattningen får vi nog betrakta som krusningar på ytan i den större normförflyttning som sker på kapitalmarknaden.

Hur ska då finansmarknaden mötas kring detta? Vi, och alla andra som är aktiva i fältet CSR, måste bli bättre på att kalla saker för dess rätta namn och göra dem relevanta för finansmarknaden. Omvärldsanalys, riskhantering, resurseffektivitet, employer branding, innovation och varumärke berörs. De är faktorer som påverkar det som analytikerna vill se – kostnadskontroll, marknadsandelar och stabil lönsamhet i en föränderlig värld. Bolagen behöver också hitta effektivare kanaler för att kommunicera med investerarna och tänka på CSR också som en IR-disciplin.

Lyckas vi inte med detta riskerar CSR att uppfattas som ett särintresse vid sidan om kärnverksamheten vilket gör bron till investerarna bräcklig. Det är en utmaning som vi antar.