EU har blivit vanlig, hederlig journalistik

I dagarna är det 16 år sedan svenskarna folkomröstade om EU-medlemskapet. Företag, politiker, vardagsbeteendet – allt har ställt om till en ny verklighet. Det görs affärer över gränserna. Det förhandlas om nya EU-regler. Det åks till Tyskland och bunkras… nåja, dagligvaror. Men den mentala resan, självbilden, är det som tagit längst tid.

Jag tillhör de som ibland tyckt att journalistiken blivit lidande av denna självbild. Det har varit svårt att få in rimliga reportage till vardags om det som händer. Duktiga korrar på plats har brottats med inte lika pålästa hemmaredaktioner och en svårighet att bedöma nyhetsvärdet. Det har varit lättare att få spaltutrymme för några rader om vad duscharna kostar i nya Europaparlamentsbygget än för en insiktsfull analys av en reform av reglerna för finansbolag.

Därför är det intressant att lyssna på de två senaste dagarnas många utmärkta reportage i Dagens Eko. I går, 16 november, hade man nyanserade och vettigt upplagda nyheter om förhandlingarna om EU:s budget för 2011, om EU-ordföranden van Rompuy och Turkiet, samt om diskussionerna om ett stödpaket för Irland. Vanlig, hederlig, god journalistik av erfarna Eko-rävar, som själva grävt och gjort bakgrundsresearch och får en spännande vinkel på det de berättar om, utan att det förfaller till förenkling eller spinn.

Sju frågor om hållbarhetsredovisning som VD och styrelse borde ställa sig

Ernst & Young har nyligen publicerat en rapport om hållbarhetsredovisningar som ger interna argument och svar på varför företag bör överväga att vara mer transparenta om sitt hållbarhetsarbete.

1. Vem hållbarhetsrapporterar?

Mer än 3 000 företag globalt, och mer än två tredjedelar av Fortune Global 500.

2. Varför rapportera om hållbarhetsarbete om det är frivilligt?

Alltfler externa intressenter, som tex institutionella investerare förväntar sig det. Genom att rapportera kan företag identifiera förbättringsåtgärder, stärka compliance-kultur och stärka sitt varumärke och renommé.

3. Vad ska en hållbarhetsredovisning innehålla?

Enligt E&Y ska rapporten innehålla nyckeltal som är relevanta med hänsyn till branschen och verksamheten. Fyra principer för att avgöra vad som skall inkluderas enligt Global Reporting Initiative (GRI) är; väsentlighet (materiality), intressenthänsyn (stakeholder inclusiveness), hållbarhetssammanhang (sustainability context) och fullständighet (completeness).

4. Vilken styrning, system och processer krävs för att rapportera om hållbarhet?

Styrning kräver förankring hos och mandat från högsta ledningen samt tydlig rapporteringsstruktur. Det behövs även system och processer som hjälper företagen att samla in, lagra och analysera hållbarhetsinformation.

5. Måste hållbarhetsredovisningar bestyrkas av tredje part?

Inte för närvarande, men de utsätts för allt tuffare granskningar enligt E&Y. Om trenden fortsätter spås förväntningarna hos läsarna och användarna av hållbarhetsinformationen om trovärdig tredjepartsgranskning öka.

6. Vilka är utmaningarna och riskerna med att rapportera?

Det finns flera utmaningar med hållbarhetsrapportering – tex kvalitet i data, hitta rätt balans mellan positiv och negativ information, att ständigt visa förbättrade resultat och att lyckas göra rapporten läsvänlig och koncis.

7. Hur kan företag få mesta möjliga värde av att hållbarhetsrapportera?

Hållbarhetsredovisningen borde vara obligatorisk läsning för samtliga medarbetare, och kan vara ett värdefullt verktyg när man kommunicerar med externa målgrupper. Genom att formulera målsättningar i form av nyckeltal ökar trycket på företaget att leva upp till utfästa mål och rapporteringen blir ett verktyg för uppföljning.

Och för att skapa bra kommunikation…

Ernst & Young har helt rimliga frågor och svar – men som kommunikatör skulle jag helt klart vilja lägga till några punkter. Och då är det resonmangen som föds ut den där viktiga frågan som man alltid bör ställa sig när företaget är avsändare och som man absolut bör ställa sig inför en hållbarhetsredovisning för att säkra att det också blir en viktig del av företagets värdeskapande kommunikation;

Vem är målgruppen och hur når jag fram?

Vem som ska läsa och ta till sig innehållet i redovisningen kommer att påverka hur den bäst utformas. Den där omfattande och detaljerade bibeln som innehåller precis all information läses kanske framför allt av en initierad och expertorienterad grupp, tex SRI eller ESG-analytiker och ansvarsfulla investerare, eller kanske en intresseorganisation.

För att nå fram till medarbetare, kund, kundens kund eller media måste innehållet utformas på ett mycket tydligare och tillgängligare sätt, där det som är verkligt viktigt står ut och där företaget tvingas prioritera bland information och budskap.

Hur kan ett koncentrat av det allra viktigaste paketeras i digital kommunikation, informationsbroschyrer eller andra format eller forum för att möta mottagaren på dennes villkor?

H&H välkomnar nye gränssnittsutvecklaren Wezz Balk

Hej Wezz! Varför vill du bli kallad för gränssnittsutvecklare hellre än front end utvecklare?

Begreppet front end är så begränsat, det hänvisar till det man enbart ser på en gammal traditionell hemsida. Idag bygger vi interaktiva gränssnitt och webbapplikationer och arbetstiteln ska reflektera detta.

Vilket språk eller CMS föredrar du att arbeta med?

Jag gillar Umbraco, som är en open source variant av Episerver. Det ger mer frihet för mig som gränssnittsutvecklare att kunna påverka hela utvecklingen av en webbplats.

Var jobbade du innan du kom till Hallvarsson & Halvarsson?

Senaste jobbet var på Softtronic (tidigare Milagro) och innan dess var jag gränsnittsutvecklare på Orbitsville i sju år. Jag har varit WM-Datas (nuvarande Logica) yngste extrajobbare, jobbade på deras supportavdelning när jag var i 15-års åldern.

Vi känner alla till WordPress, men kan du förklara vad Wezzpress är för något?

När jag jobbade på Orbitsville byggde jag ett egenhändigt väldigt basic CMS för att kunna skapa och editera sidor. Det var en dåvarande kollega som döpte det till WezzPress. Jag vidareutvecklade det senare i PHP och det lever kvar än idag, mina kompisar får använda källkoden i sina projekt.

Vad kan du tillföra till Hallvarsson & Halvarsson?

Jag tror att jag har en bra koll på helhetssynen när det gäller webbutvecklingsprojekt. Men förutom att jag är kompetent, duktig och snabb kan jag tillföra något mycket mer: jag är grym på eldpois – en jongleringsteknik med eldbollar som sitter fast i kedjor. Det kan bli ett bra partytrick till nästa års sommarfest.

Slutligen, vad säger du om att vissa påstår att du är otroligt lik Anders Fridén, sångaren i In Flames?

Det kanske fanns en viss likhet tidigare när jag hade skägg och brukade bära keps.

Förutom att jobba på Hallvarsson & Halvarsson hjälper Wezz till att driva Syntax Error – ”klubben för nörden i dig”. Där träffas alla tv-spelfrälsta och dansar till blipblop-musik varje lönelördag. Wezz hälsar att alla är välkomna dit 27 november!

H&H Webranking highlights the best in Swedish online CSR Communication

Congratulations were due to Trelleborg AB last week, as they were crowned Swedish champion in online CSR communication, narrowly beating close contenders Atlas Copco, SCA and SKF for the Swedish top spot. The H&H Webranking shone a revealing spotlight on their success, which was reported widely throughout the Swedish press. Check out the full page article on page 15 of last Monday’s Dagens Industri here.

http://www.webranking.eu/Documents/Webranking/articles/2010/bestCSR.pdf

Head of Corporate Communications at Trelleborg Viktoria Bergman, argued the case for increased focus on online CSR and responsibility communication as a whole. First noting that online is a cheap and efficient way of communicating CSR to stakeholders she continued with “For me corporate responsibility is linked to the result on the bottom line. It is a matter of being a quality corporation, doing good business creating profitability at the same time. It is easy to measure the importance of energy efficiency, but many other aspects of corporate responsibility can be linked to economic results.”

Although CSR is a relatively recent addition to the survey, with specific CSR criteria first featured in 2003; it has been a goal of the H&H Webranking to create a protocol that review “CSR as a quantifiable element of IR communications with its own value that can be used in financial calculations, not award something that the companies just talk about”.

Trelleborg earned full scores in all 14 CSR criteria featured in the 2010 edition of the Webranking, beating close contenders Atlas Copco, SCA and SKF for the Swedish top spot.

The Top 10 Most Influential Websites in the World

The oddly-named service called ://URLFAN ranks websites by popularity – based on website mentions. Unlike analytics services like Alexa or Compete, ://URLFAN doesn’t measure website traffic. It’s similar to Technorati, only it ranks all websites and not just blogs.

They states that they parse ”the millions of blog posts that are generated everyday, literally counting every mention of every website we come across”. It claims to filter out spam, broken links, and ”other various material” in order to come up with its rankings.

As of right now, it claims to have ranked the popularity of 3,783,534 websites by parsing 363,908,177 blog posts from 8,195,836 blog feeds.

Yes it’s been around for a while, but I think it’s reached the point now where it’s a very useful tool to measure influence on the Internet.

Here is the current top 10:

1. en.wikipedia.org
2. youtube.com
3. flickr.com
4. twitter.com
5. facebook.com
6. google.com
7. myspace.com
8. nytimes.com
9. imdb.com
10. vimeo.com

Framtidens medarbetare och kommunikatörer engagerar sig i hållbarhet

Ett argument för företag att blir bättre på att kommunicera sitt CSR- eller hållbarhetsarbete är att möta förväntningarna från framtidens medarbetare. Det finns flera undersökningar som visar att young professionals sätter hållbarhetsfrågor allt högre upp i prioritetslistan när de söker sina första jobb. Universums undersökningar visar till exempel att unga talanger söker sig till arbetsgivare som vill göra gott och delar individens värderingar.

Nu också i skolan

Och i växande grad är hållbarhetfrågorna också med i studieschemat. I våras handlade slututställningen på Berghs School of Communication om hållbarhet, och engagemanget hos studenterna var fantastiskt. I klassisk aktivist-anda – fast med lite mer utstuderad estetik och snygg produktion – ställde eleverna företagen mot väggen, krävde mer walk än talk. Studenterna själva argumenterar att företag seriöst måste arbeta med hållbarhets- och ansvarsfrågorna för att de som framtida kommunikatörer ska kunna hjälpa företag att bygga trovärdig och transparent kommunikation.

A Sustainable Plan from A Sustainable Plan on Vimeo.

Och nyligen såg jag att mitt eget alma mater – Marknadsakademien vid Stockholms Universitet – hade haft en övning om kvalitetsbegreppet. Det intressanta är hur kvalitet för de unga marknadsförarna är så sammankopplat med hållbarhet, nedan är en illustration från deras övning.

Increased awareness of web usability in the Gulf region

Last year H&H Webranking, for the first time ever, included approximately 30 corporate websites from the Gulf region. As the results were not great then, I’m hoping that NN Groups “Usability week” in Dubai is a sign of increased awareness.

Briefly you can say that H&H Webranking measures how well listed companies meet the demands from international target groups such as business journalists, investors, share holders and job seekers. The companies included are mainly European, along with the Global 100 list and a number of companies in the United Arab Emirates, Saudi Arabia, Qatar, Kuwait and Bahrain.

Big difference between Gulf and European companies

Last year’s results showed that there is a big difference between the Gulf region and Europe, where the Gulf companies have improvements ahead of them. The results of 2010 for the region have not yet been released, but taking a look at the corporate websites I doubt that major changes have been made yet.

What the websites in the Gulf region in general lack is transparency and the use of Internet as a communications channel. Many of the Gulf corporate websites present the companies quite decently, and some of them are also quite good at using videos and interactivity. But there is still a lot of work to be done when it comes to the content.

There is hope for better online corporate communciations!

Therefore it is great news to see that Jakob Nielsen’s NN Group will have their first (as far as I know) “Usability week“ in Dubai in the beginning of next year.

Hopefully, this is a sign of increased awareness when it comes to online communications, which eventually, together with the persistence of H&H Webranking, can lead to better online corporate communications.

Helena

Bonusar, kris och miljöförstörelse

Inget företag vill bli förknippat med miljöförstörelse. Inget företag vill bli förknippat med kriser. Inget företag vill bli förknippat med bonusar till cheferna. Ändå var det ju helt rätt, det som BP gjorde förra veckan. Man gick ut med att hela nästa kvartal ska man knyta företagets interna incitamentsprogram till en enda parameter: förbättringar inom säkerhet och därmed miljö.

Utgångsläget är förstås det förfärliga oljeutsläppet i Mexikanska golfen. Detta är både en miljökatastrof, en mänsklig katastrof (elva oljearbetare avled i själva explosionen i april) och en image-katastrof – det har definierat bilden av BP, framför allt i USA. I den crisis-recovery-fas man nu går in i måste man både fokusera helt på att göra rätt när det gäller miljö och säkerhet, och att visa att man gör rätt. Man måste styra hela organisationen mot tydliga mål om just säkerhet, och använda alla styrmedel, inklusive den morot som bonusar utgör.

Men i stället för att de negativt laddade känslorna kring miljökatastrof och bonus adderar till varandra till ett ännu större jävulskap, så tar de på något sätt ut varandra. Bonusar känns liksom inte lika fel om de har ett så uppenbart gott och begripligt syfte. Därmed har den här enskilda åtgärden något att lära oss om de psykologiska drivkrafterna bakom hur man uppfattar företag, hur man uppfattar kriser – och hur man uppfattar bonusar.

Liveblogging från frukostseminarium med Google

Idag har vi haft frukostseminarium om och med Google. Linda Hellqvist, Industry Manager med fokus på finansbranschen från just Google var här och pratade liksom vår egen Björn Alberts.

Linda Hellqvist var först ut och började prata om förändringar i konsumentbeteende.

89% av svenskarna befinner sig online, är internetanvändare, jämför med 25% globalt. 99% av 11-åringar finns online.

Vad gör vi då på internet? Facebook stort naturligtvis, växer med 50 miljoner användare i kvartalet. Sök är också väldigt stort. Inte ovanligt att folk söker samtidigt som de exempelvis tittar på tv. De söker på tv-programmen de tittar på, på reklamfilmerna de ser.

Google indexerar 1ooo miljarder unika url:er idag. Hela tanken med Google när det startades var att man skulle indexera all kunskap i världen på ett och samma ställe.

Det görs 25 miljoner ”googlingar” varje dag, dvs sökningar. Det finns en missuppfattning om att det söks mer på kändisar eller nöjen än på annat, men det stämmer inte. Det söks mer på ordet ”bank” än det söks på ordet ”Zlatan” till exempel.

Vanligaste sökningar i Sverige de senaste 7 dagarna:

1. facebook

2. youtube

3. download

4. google

5. tv

Ökande sökningar – ”snackisar är just nu exempelvis ”Mario Vargas Llosa” och ”John Lennon.”

De snabbaste växande användningsområdena för sök:

1. Driva försäljning

2. Varumärkesbyggande

3. Krishantering

Det är viktigt att tänka på att de kampanjer man har offline även speglas online med sökordskampanjer. För personer kommer att söka på de begreppen man använder sig i reklamkampanjer och om man då inte hittas på Google finns risken att ens konkurrent köper upp dessa begrepp och istället tar den trafiken.

Man ska även tänka på att använda sig aktuella händelser i sin sökordannonsering. Tex att SJ passade på att köpa sökbegreppet ”inställt flyg” vid askmolnskrisen för att driva trafik in till sin egen site och fånga upp de resenärer som fått sina flyg inställda.

Slutligen! Undersök och mät var målgrupperna befinner sig och vad de gör där. Finns där med ett relevant erbjudanden oavsett om det är på sociala medier eller på sökmotorer. Och kom ihåg att ligga steget före, utvecklingen går oerhört snabbt!

Björn Alberts pratade om de organiska sökresultaten.

Personligt sök

För de Google-användare som är inloggade och har inställt att Google ska spara sökhistorik så kan Google visa personaliserade sökresultat. Alltså Google lär sig av tidigare sök vad man är intresserad av och visar resultaten därefter. Detta får vi tänka på när vi själva söker på vårt eget företag, så man inte får ett missvisande resultat för att det är personaliserat för just oss.

Människor klickar mer på visuella resultat, som bild och video. Därför är det bra att börja jobba med bild och video parallellt med det textuella innehållet.

Realtidssök

Realtidssök – ”vad händer just nu?”. Google snappar även upp sökresultat från mikrobloggar och annan snabbpublicerad realtidsinformation som integreras med det vanliga söket. Detta gör att förutsättningar för digital kriskommunikation har förändrats, för realtidsinfo samsas med köpta och organiska resultat på en och samma sida och vill man kommunicera här måste man som företag finnas representerade i realtidssöket också, som på Facebook och Twitter.

Google Instant

Google Instant är på intåg, att man ser resultat (som ändras) medan man skriver in sökbegreppen. Vad blir då konsekvenserna? Vi vet inte exakt än, men man kan spekulera i vissa möjligheter:  Sökbeteenden lär förändras. Att ranka på färre bokstavskombinationer för bli relevant. Variation i söktermer blir än mer viktigt, tänk longtail! Fokus blir allt mer på mitten av sidan under sökfältet vilket kan påverka uppmärksamheten på annonserna till höger. Eventuellt kan det bli klokt att köpa sökord på till synes irrelevanta begrepp (men som kommer att komma upp vid sökning med Google Instant)

Tips: Utveckla sökordskluster med hjälp av Google Suggest.

Socialt sök

Den som är inloggad på Google kan också använda sig av socialt sök. Med det menas att sökresultaten rangordnas och kategoriseras efter vad ens nätverk rekommenderar, söker på och pratar om.

Konsekvenser: Det blir allt viktigare att ha ett starkt varumärke som människor vill bli förknippade med. Det blir viktigare att bygga relationer och nätverk – relation brand. Det blir viktigare med tribal marketing.

Varumärkesidentitet på digital marknad

Hur påverkar sökresultaten i Google din varumärkesidentitet på den digitala marknaden?

/Sara

”Så du trodde du hade koll?” – När medarbetarna blir företrädare

OK, så du leder ett företag eller en organisation. Du har 2000 medarbetare, och några av dem är utpekade talsemän (VD, kommunikationschef, presschef, ett par mellanchefer). Så ser din världsbild ut. Men det håller inte längre. Verkligheten är annorlunda. Var och en av dina 2000 medarbetare kan plötsligt vara din viktigaste talesperson, varje medarbetare kan plötsligt ses som verksamhetens företrädare. Just på det temat håller min kollega Ulrica Schenström i dag ett föredrag.
Det kan vara i medgång: när Nya moderaterna och Allians för Sverige låg bra till i opinionsundersökningarna inför valet 2006, och alldeles efter valsegern, tävlade media om att göra ”bakom-kulisserna-reportage” om vilka personer som fanns i korridorerna. Ett exempel är magasinet NEO, ett annat är Affärsvärlden. Utöver de vanliga företrädarna blev plötsligt varje rådgivare intressant och gavs medieutrymme.
Det kan vara i motgång: när någon gjort bort sig eller sagt något lite dumt, blir denne plötsligt en ”hög tjänsteman” eller ”nära medarbetare” till makten. Inom politiken kan det vara en departementssekreterare (som ministern på sin höjd mött i korridoren förra månaden) eller en vaktmästare. Så fort denne har sålt knark på fritiden eller bloggat om något olämpligt så blir den sedd som en företrädare för ministern och hela regeringen.

Det kan vara på grund av en slump, på grund av att personer själva söker rampljuset, eller på grund av att medias dramaturgi leder till att journalister söker vägar att få fram en kommentar även när den officiella möjligheten stängts. Två exempel på det senaste är Janne Josefsson och Michael Moore, som båda utvecklat det till en konstart att intervjua receptionister eller folk i butiken eller på kontoret, när högsta chefen inte är tillgänglig. I ett Youtube-klipp (se 3:15 in i filmen och ett par minuter framåt) om Manpower får vi se när Michael Moore på detta sätt har besökt ett av Manpowers många kontor i USA, och vilka följder detta får. Först skickas det ut ett PM, en ”Michael Moore Alert”, där alla Manpowers verksamhetskontor i hela USA varnas för att herr Moore är på krigsstigen och man tipsas om hur man ska hantera situationen. Michael Moore själv gör detta till en kul tävling, mellan honom och företaget, och ger sig ut för att testa om lokalkontoren följer PM:et eller inte.
Manpowers interna PM liknar lite grann en annan ”snackis” från i somras, nämligen Moderaternas PM till sitt partifolk i Almedalen om hur de skulle agera – gå inte på de rödgrönas kvällstal, prata inte med journalister, etc. Blir man upprörd över det kan man ju göra avvägningen. Vilket är värst: två-tre negativa snackisar om året på temat att man är för hårda internt, eller ett halvdussin kriser som kan bli fallet om man inte tänker efter före?
Och man måste faktiskt tänka efter före. Intern förankring av värdegrund och strategi blir viktigare än någonsin. I dagens Facebook-offentlighet finns det helt enkelt ingen skillnad mellan ett företags eller en organisations officiella företrädare och dess totala skara av medarbetare. Har du 2000 anställda? Grattis, då har du 2000 talespersoner.